Johan Kohnke

En daggmask, vinbärssnigel, spindlar eller gråsparv är bland det första av naturen som möter en som liten. Att som 6-åring få vara med att dämma en bäck, samla all fångst i en spann. Ger intryck från naturen som är lite större. Nejonögat, elritsorna, sandspättorna och framförallt öringarna. Femton centimeter långa cigarrer, i silverskrud med svarta och mörkröda prickar. De har satt sina spår i mitt huvud, och du kan vara lugn, Thomas far hamnkaptenen, övervakade det hela och såg till så att allt levande återutsattes och möllebäcken återställdes.

Att några år senare få se Bombi Bitt (Stellan Skarsgård) kämpa med ålakungen gav också sina intryck, ingen gick nära bäcken efter mörkrets inbrott.

I tonåren hade jag och alla andra i Simrishamn Lars-Olof Wiklund (gladsaxvobblerns fader) som slöjdlärare och någon termin Fiske i Fritt valt arbete. Att det inte riktigt fastnade någon intresse för kustfisket kan bara förklaras med att ett och annat kom emellan, såsom punken, pubarna och den efterpubertala slyngel åldern. Några år senare när högskolestudierna var på högvarv och kontemplation/spänning var av intresse så började det riktiga fisket efter havsöring. Peaken i fisketid räknat, ha jag haft, den var i 35-årsåldern. Kan kännas kul i bloggarnas tidevarv kunna säga att det hade jag –96, alltså en blogg på nätet om havsöringsfiske.

Nu vid 42:åååå och snart 50:iooo, och första barnet fött i år. Kommer det att ta lite tid till nästa peak i fisketid räknat. Mitt mål är fortfarande att fånga en stor havsöring som väger över tio kilo. En lokal fiskare gjorde det vid 73 års ålder, fångade en + 10 kg. På trettio år borde jag kunna uppfylla målet. Hoppas inte frun hinner före, eller dottern!

Min tid i havet lägger jag gärna på folktomma favorit-rev eller helt okända platser. Jag fiskar framförallt med haspel och har gärna en snaps, eller ett spöke på kroken. Provar gärna genomlöpare och dobb för jag har sett för många fånga mer fisk än mig för att kunna låta det vara.

Mina två största blänkare ligger på 6,2 kg, ungefär exakt samma vikt och med 24 timmars mellanrum mellan fiskarna. Det var tio år sedan och en del andra fiskar har fångats. Fortfarande är det lika spännande att känna hugget och all spänning som följer innan fisken ligger på land. Och fortfarande finns det mängder av rev att upptäcka.

Träffade Anders i Vik efter ett antal chattdiskussioner och blev imponerad av hans fiske. Att köra från Stockholm, övernatta i bilen och sedan fiska en helg, för att sedan sätta sig i bilen tillbaka till arbetet i Stockholm säger lite om hans intresse. Att han har gjort det flera ggr och att han har lagt extremt mycket tid på Österlen och sydkusten möter respekt. Sedan att man väljer att flytta tillbaka till Köpenhamn är inget konstigt om kärleken väntar där. Skaffar man sedan hus i Sverige, så gör man det av anledning som många andra danskar. Det hade inte gått att lösa i Köpenhamnsområdet om man skall ha råd med något annat. Men jag vet (Anders också) att han framförallt flyttat till Trelleborg för att komma närma havsöringsfisket, och det är det inte så många som har gjort.

Johan Kohnke

Stevns november 2005 - Johans første danske havørred over målet.