Då jag återigen kom sent ifrån jobbet, var jag nära trampa gasen i botten. Men nej.. här om dagen stod de 2 figurer i väggrenen och lurade på hastigheter. Bakom buskarna stod smurfbilarna redo att ta upp jakten på eventuella marodörer som sket i hastigheten. Jag ville fiska, men fick begränsa mig och därmed hastigheten, för tänk om man skulla sitta där och förklara sig samtidigt som stora blanka 5 kilos öringer gick över revet utan min närvaro.
Och 5 kilos fiskar låg det i luften att det skulle bli, då jag så vattnet. Solen hade redan börjat dem sista stegen mot horisonten för denna dagen, då jag förväntansfull klev i vattnet så försiktigt som en fiske ivrig fiskare kan. Uhhh vad jag skulle ta fisk på tid nu. Det kunna lätt bli uppmot 10 styck på min egoist timme. Och troligen en stor fanns där oxå! Vattnet hade en fantastisk färg och vågarna rullade in, så det ständigt var rörelse i havet. Perfekt.
Perfekt fram tills jag drog första kastet och en sekund tänkte om näbbgäddan redan hade anlänt. Draget blev tyngre och jag kände direkt att nånting var fel. Då näbbgädda-mardrömmen strax viftades bort kom verkligheten till mitt sinne. Ålegräs...
Jag drog ett kast på nytt. Inget ålagräs. Och så gick mitt kvällspass. Min AW vid havet. 50 procent ålagräs och 50 procent fria kast. I dem fria kasten hände de inte mycket. Ingen 5 kilos. Dock en liten öring som högg sporadisk och gav lite värme, då solen nu hade gjort touchdown i horisonten och temperaturen följde efter. Jag fiskade 50 procent koncentrerat och lyckades med ytterligare en mindre havsöring, innan jag insåg att inte bara dagen, men även fisket hade tagit slut.
Så då jag gick mot bilen, med kyliga händer tänkte jag att de trots allt var en fin afterwork havet hade bjudit på även att drömmarna hade varit mycket större. Tänk om de hade varit sommartid året om? Då hade jag haft en timme mer att fiska i, där halva timmen hade varit med effektivt fiske utan ålagräs. Då hade jag garanterad fångat 10 stycken!
Ingen kommentarer:
Send en kommentar